Cleantechföretaget Zymatic har utvecklat en metod som bryter ner mikroföroreningar med hjälp av enzymer i en container från Containertjänst.
Cleantechföretaget Zymatic har utvecklat en metod som bryter ner mikroföroreningar med hjälp av enzymer. Metoden har lågt koldioxidavtryck, låg energiförbrukning och lämnar inga restprodukter. I ett pilotprojekt testas metoden i en vattenreningscontainer som byggts om av Containertjänst så att den kunde ställas på högkant.
Traditionellt har ett reningsverk tre steg för rening av avloppsvatten – mekanisk, kemisk och biologisk. De stegen tar dock inte hand om mikroföroreningar som medicinrester, hormoner med mera som spolas ner i toaletter eller följer med processvatten från industrier.
EU beslutade nyligen att alla reningsverk ska införa ett fjärde steg för att ta hand om dessa mikroföroreningar.
– Det fjärde steget ska vara implementerat senast 2033, men tiden går fort och det är stora anläggningar som ska byggas. Därför gör vi nu ett pilotprojekt för att visa att vår teknik för rening med hjälp av enzymer fungerar, säger Rickard Renberg som är sälj- och projektledare på Zymatic.
Pilotprojektet medfinansieras av Energimyndigheten och genomförs vid Ekeby reningsverk i Eskilstuna.
– Där har tidigare gjorts försök att rena med aktivt kol, som har ett högt klimatavtryck, och med ozon som har biverkningar. Vi erbjuder ett tredje alternativ där reningen sker med enzymer. Metoden producerar ingen koldioxid och har väldigt låg energiförbrukning.
Sandfilter med enzymer
Metod består av en behållare som är fylld med sand. Zymatic har utvecklat en kiselbaserad sand som gör det enkelt för enzymer att fästa på sanden. Att enzymerna fäster på sanden gör att de inte spolas bort med vattnet. Sand och enzymer placeras i en behållare och bildar ett sandfilter. Behållaren är monterad i en container som står på högkant. Avloppsvattnet pumpas in i toppen av behållaren och rinner ner genom sanden där de skadliga mikroorganismerna bryts ner av enzymerna.
– Det är en helt kemisk process där allt bryts ner utan att något blir kvar i sanden. Det gör att när sanden måste bytas kan den deponeras var som helst eller till exempel säljas för att göra glas. För kommuner innebär det att de kan sänka sitt koldioxidavtryck, påpekar Rickard Renberg.
En förutsättning för pilotprojektet var att sandfiltret skyddas mot väder och kyla. Därför valdes en isolerad container som ställde på högkant för att få plats med behållaren. Om metoden ska användas i full skala byggs en stor hall med flera större behållare.
20 fots container på högkant
När beslutet att använda en container till pilotprojektet var taget vände sig Zymatic till tre containerföretag.
– Vi fastnade för Containertjänst. De var tillmötesgående och såg möjligheter till en vettig kostnad. Dessutom fick vi hjälp väldigt snabbt, berättar Rickard Renberg.
Containern byggdes om av Containertjänst som bland annat förstärkte den med stålbalkar, isolerade med sprutisolering och monterade skyddsplåt. En genomföring har kapats upp i taket där avloppsvattnet ska tas in. För att containern ska stå stadigt har kraftiga körplåtar svetsats på undertill.
– Det här projektet var extra roligt eftersom containern skulle placeras på högkant. Det är vi inte vana vid. Bland annat innebar det att en av sidoväggarna fick förstärkas för att kunna sätta dit en dörr. Monteringen av utrustning var tvungen att ske på plats vid reningsverket, eftersom containern inte gick att transportera på högkant, berättar Michael Skärbo på Containertjänst.
Det enda i Zymatics metod som drar el är en pump som pumpar vattnet och en kompressor som sprutar luftbubblor i sandfiltret.
– Om man kan få till självfall minskar elbehovet ännu mer. Sammantaget innebär det en metod med lågt koldioxidavtryck, låg energiförbrukning och inga farliga ämnen, konstaterar Rickard Renberg.
