Kultur och hållbarhet i nya Containerparken Hus 33. Slakthusområdet i Stockholm

Containerparker finns i många storstäder i Europa. I Slakthusområdet i Stockholm öppnades i början av juni en Containerpark som utskiljer sig.

I Slakthusområdet i Stockholm öppnades i början av juni en Containerpark som skiljer sig från det traditionella konceptet, genom att hållbarhet och kultur genomsyrar all verksamhet i parken. Containrarna som parken är uppbyggd av hyrs från Containertjänst, som har varit med i planeringen från början.

Initiativtagarna Filip Adamo och Jonas Fläckerud vill med Containerparken skapa en cirkulär och hållbar mötesplats i Stockholm. Filip berättar att inspirationen delvis kommer från Järvaveckan.

– När jag såg vad de gjorde där förstod jag att det är bättre att skapa mötesplatser än att komma med pekpinnar om man vill förändra något. Vi vill att Containerparken ska vara glädje, folkfest och inspiration. Samtidigt vill vi skapa möjligheter för cirkularitet och återbruk. Att visa möjligheter att ta vara på det vi redan har genom att köpa second hand eller att laga kläder i stället för att slänga, säger Filip Adamo.

Skapa mötesplatser

Han påpekar att det även handlar om social hållbarhet. Till exempel finns föreningen Drömstort från Stockholmsförorten Rågsved på plats i en del av Containerparken som kallas Drömgården.

– De skapar en mötesplats för ungdomar som inte har någonstans att hänga i sommar. Det blir bland annat speldagar, basketturneringar och scenprogram för ungdomar.

Filip och Jonas startade en containerpark i Visby för några år sedan som ett test under Almedalsveckan. De ville belysa hur man kan skapa hållbara miljöer i städer, mötesplatser över gränser, både ekonomiska och kulturella.

– Nu tar vi konceptet till Stockholm och Slakthusområdet. Containerparken kommer att vara öppen året runt. Den är öppen för alla utan avgifter, det går till och med att få låna vår scen utan kostnad, säger Filip Adamo.

Containerparken är byggd i fyra våningar. Restaurang Kretsen drivs av krögarparet Tomas och Klara Diederichsen och har tre enheter, Matbaren, Brödbaren och Burkbaren. Den sistnämnda är en takbar som serverar öl och vin på burk och mat i konservburkar. Det stämmer med hållbarhetstemat eftersom burkar går att panta.

Hållbarhet går som en röd tråd genom hela parken. Där finns till exempel Global Remake där besökarna kan lämna in det de vill ha lappat och lagat under sitt besök i parken. RE.street erbjuder noga utvald second hand och REPEAT samlar remake, utvald secondhand och vintage, hyrtjänster, rekonditionerad teknik och svinn- och resurssmarta produkter. Smedjans trädgård är en gårdsbutik för närodlat, lokalt och i säsong.

På området runt containrarna har en urban glänta skapats där odling och växtlighet står i centrum.

Containrar efter behov

Containrarna i parken hyrs från Containertjänst. Filip Adamo har samarbetat med företaget sedan 2016 då han drev en teater tillsammans med artisten Rennie Mirro under Långholmsbron vid Hornstull i Stockholm.

– Där hade vi en container. Därför var det lite roligt när vi började planera Containerparken att få ringa till projektledare Rikard Cassergren på Containertjänst och säga att nu behöver vi 17 containrar, minns Filip Adamo.

Containerparken har byggts med tre storlekar på containrar, 10 fot, 20 fot och en 40-fots som används till den stora restaurangen. De olika storlekarna gör det enkelt att kombinera containrarna efter behov. Eftersom Containerparken består av tillfälliga lösningar som samtidigt ska ha långsiktig hållbarhet tycker Filip att containrar är passande byggstenar.

– De går ju också att återanvända när vi är klara med dom. Vi bygger en ramstruktur som vi fyller med aktiviteter. Sedan är det lätt att ändra uttrycket beroende på vilka som finns i containrarna. Till hösten och vintern kommer nytt innehåll i vissa containrar, till exempel en julmarknad.

Exempel på kulturverksamheter i Containerparken är Third Culture Kids, ett pop-up konstgalleri som betonar konstens roll som en inkubator för en levande stadsmiljö. Grafitti STHLM sätter sitt avtryck på området genom att med sin street art ständigt förändra parkens visuella in-, ut- och avtryck.

Unga Innovatörer låter ungdomar få vara kreativa, lära sig mer om innovationer och bygga sina egna modeller eller prototyper. På området finns även mötesplatser för barn och unga med street basket, hopphage och läshörna.

Lättare få bygglov

Containertjänst och projektledare Rikard Cassergren har varit med sedan dag ett i planeringen av Containerparken.

– Jag gillar den här typen av projekt. Hållbarhet och cirkulärt men också att skapa mötesplatser på platser som annars inte används. Jag har varit ett bollplank åt Filip för att hjälpa honom nå det resultat han önskat. Gett förslag på vad vi gjort tidigare och vad som kan fungera i det längre perspektivet, säger Rikard.

En annan fördel med att använda containrar är enligt Filip Adamo att det krävs minimal åverkan på marken. Det är viktigt ur ett hållbarhetsperspektiv.

– Om man bygger med containrar är det enklare att få bygglov eftersom det är tillfälligt. Det är även lätt att anpassa anläggningen efter varierande behov och det är enkelt att bygga ut.
Filip och Jonas vill att alla inblandade ska känna sig delaktiga och att de har den här parken tillsammans. Det är även viktigt att ha social acceptans och lokal tillhörighet för att lyckas med en sådan här satsning.

– Vi behöver få med oss lokalbefolkningen så att de kommer dit. Även de som verkar i containrarna, de vi kallar medborgare, bör vara lokala. Men vi är övertygade om att detta kommer att bli både hållbart, inspirerande och framför allt kul, avslutar Filip Adamo.